Jag fick lila tulpaner
Kolla, lila tulpaner! Jag fick dem av Norah. Då blev jag varm i hjärtat kan ni tro. Vi har samma favoritfärg hon och jag. Norah är alltså fem år och barn till min vän Andrea. Jag känner inte så många barn, och det är väl egentligen lite synd för de har ofta intressanta synvinklar på saker.
På ett sätt vore det roligt att ha egna barn, men det är någonting som känns fel när jag tänker närmre på det. Jag gissar att jag har en trasig dna-stege någonstans och att min motvilja till förökning är kroppens sätt att hindra mig från att försöka.
Äta hundar och sy kläder av katter - vad är problemet?
I Kina äter de hundar (säger somliga förfärat). I Sverige äter vi grisar. Jag har aldrig känt någon gris, men jag känner en hund. Han är värd massor för mig, mer än nästan alla människor. Åtminstone alla som har känt ett djur borde veta att varje levande varelse är en individ med känslor, en individ med en personlighet och en individ som har ett eget, unikt värde.
Det känns så sjukt då, att vissa varelser föds upp i gigantska kvantiteter utan något annat värde än som råvara. Grisar är minst lika intelligenta som hundar om vi nu ska jämföra på det viset. Jamen, tänk er tusentals hundar satta att leva inomhus i en trång, bullrig betongbyggnad i ständig stress och skräck i väntan på slakt. Det är inte okej va? Näe, det blir ju ramaskri bara en endaste liten hund har blivit ihjälplågad på något vis. Men grisar berör inte så många. Varför?
Näe, fyfan, att behandla någonting levande på vis som vi gör med "köttdjur" är så ovärdigt och vidrigt att en enda bit bacon egentligen borde göra att man stendog rätt upp och ned av dålig karma.
Och vidare har vi ju såna här föreningar för att ta hand om övergivna katter. Jättefint. Men vad skulle ni tycka om vi istället fångade in de här överflödiga katterna, gödde dem så att pälsen blev blank, avpälsade dem utan bedövning i en stor automat och sedan malde deras flådda kroppar till nytt foder? Av pälsarna gör vi kragar och av spillbitarna gör vi leksaker till våra innekatter. Vad är problemet? Minkar och rävar är också gulliga och dem slår vi ju ihjäl på löpande band.
Skruvat.
Ett tecken från ovan
Det är ganska roligt väglag nu, så jag har fjantat runt med bilen som en liten blådåre. Jag försökte göra något slags handbromsvändning på en parkering med lite väl dålig marginal och jag klarade mig ifrån en fadäs med blotta förskräckelsen.
"Fan, Kak, nu får du skärpa till dig lite innan det går överstyr...", tänker jag för mig själv.
Och så tittar jag upp och har nästan kört på bilen på bilden.
Fast så värst nära var det inte, och jag tänker nog faktiskt "Karin" om mig själv när jag tänker mitt namn i huvudet. Men ändå. Vill man vara religiös så går det.
Hur var det, skulle man röka det här eller?
Muskot. Bra grejer.
Jag lagade stuvad blomkål idag och det var riktigt gott det. Jag har faktiskt aldrig använt muskot förut, men det kommer jag att göra i fortsättningen. Blomkål och muskot. Två nya vänner i mitt kök.
Jag och min Syster och Högbyn <3
Högbyn en dag med fantastiskt vinterväder. Hörrni mina vänner, nu tar vi ett par timmar någon helg framöver, samlar alla vuxna och barn och far dit med pulkor, kaffetermosar och lite korv. Nästa lördag klockan tolv?
Jag tog mig upp på den där bron. Där nere kommer syster springandes. Hon samlade höjdmeter idag.
Jag joggande med henne en bit, en tuff bit! Sedan blev det termosmys och grill för Bergman den Äldre.
Syrran matade på stark som en arbetshäst.
Vet inte hur många vändor hon sprang upp för just den här backen, men jag tog provade den en gång och det var tufft det! Längst upp i backen ser man en vuxen och två barn som var ute på pulkaäventyr.
Bergmansystrar! <3
Allt är precis som det ska vara
Bra grejer.
En insikt i en dröm
Jag läste nyss Ousas blogginlägg om en dröm. Det här med nattsömn och nattedrömmar är spännande. Somliga går ju till och med i sömnen (jag har lyckats två gånger vad jag vet, Ousa gör det ofta) och, ja, man har ju liksom ett liv i sömnen också som kanske har större betydelse än vi förstår?
Jag har flera exempel på egna nattedrömmar som verkligen har haft livsavgörande betydelse för mig. Min teori om drömmar är att när det mesta av människan är i pausläge hinner hjärnan bearbeta information och forumulera insikter som man inte riktigt är medveten om vaken. Bra det.
Jag har faktiskt också drömt en tatueringsdröm en gång. Jag gjorde en tatuering på höger överarm som föreställde en halvmåne som en seriehund låg och vilade på. En seriehund med nattmössa och mörkblå pyjamas med stjärnor och månar. Det är riktigt skumt för jag minns nästan exakt i huvudet hur den såg ut - kanske att jag måste teckna ner den och nåla in den i armen på riktigt?
I natt drömde jag att det var sommar och jag gick på parkeringsplatsen vid Hälla Köpcenter i Västerås. Jag skulle av någon anledning köpa thinner och insåg plötsligt på att thinner betyder tunnare på engelska. Så logiskt för man använder ju thinner för att förtunna.
Det var bara det.
En sommarfest
Åh, titta vad mysigt! Det här var när Jenk hade sin 30-årsfest. Kortet är taget sent på natten. Eh, hehe, eller ganska sent i alla fall. Jag har väl haft en förmåga genom åren att lämna såna här sociala sammanhang ganska tidigt, full som, nykter. Men det är inte festerna det är fel på, det är mig. :)
Det känns så bra nu, för hela härliga våren kommer alldeles snart! Tänk er grusknaster under skorna och en sol som värmer!
Det börjar kanske bli dags att pyssla lite med krukväxterna förresten samt fundera över årets balkongodlingar. I år får det bli härdiga grejer eftersom jag bor lite utspritt och skevt. Min balkong är i totalt norrläge, så där lär väl ingenting torka ut i alla fall.
Så, nu måste jag styra upp det här med smörgåstårtan som jag har lovat Morgan. Fan, nu har jag varit lite oduglig... Jag skulle ju ha förbeställt någonstans... Tänk om det går åt skogen? Näe, jag får väl åka till en annan stad och leta om det skiter sig. Man ska hålla det man lovar!
Dansa, äta, mogna
Avslutade den här torsdagen med vegetarisk grillmix från Kapellbackens Krog. Riktigt smaskens och värt summan det kostade extra jämfört med om vi tagit något annat från Fagerstas utbud av hämtmat. Jag hade inte smakat dolmas innan och blev kär. Jag vill ge en stjärna i kanten för att de alltid är så trevliga både när man ringer beställer och när man är där. Bra grejer.
Passade på att hälsa på Farsan (Mamma var och sjöng i sin kör) medan jag väntade på maten. Vi tittade på motorcyklar. Papp verkar pepp på att vara handledare till mig - jippijao! Tror det kommer att funka ännu bättre än när jag tog B-kortet för femton år sedan, för nu är jag väl äntligen vuxen och har lärt mig saker som respekt och tålamod. :)
Hej, hejdå!
Ja, jag har slängt dem nu.
Jag i mitt badrum.
Badrummet är minst 4x2,5 meter, gjort för att sängliggande ska kunna duscha(s). På våningen under bor det rehabpatienter på riktigt, och genom avloppet hör jag ibland en desperat farbror som vrålar om nätterna samt ett sånt där personlarm som bara ringer och ringer. Kan inte göra så mycket mer än att koppla bort empatin och försöka somna.
Klockan sju ska jag på SH´bam. Vet inte riktigt vad jag har gett mig in på, men se ska väl vara dans så det blir säkert skoj. Och jag som körde tyngsta benstyrkepasset igår. Jag trodde inte att jag skulle få någon plats på SH´bam-passet för jag var 14:e reserv när jag anmälde mig, meeen, folk har uppenbart rätt låg moral när det gäller att banga sina träningsplaner.
Finska pinnar och mandelknubb
Pensionärsfika så att det skriker om det. Men inte nödvändigtvis dåligt för det!
Maaammaa, ge mig! Kakor från bordet? Ja, vad 17, överdriven disciplin är inte vår grej, nejnej. Vår grej är ju kärlek och respekt! :)
Vägen till mannens hjärta går genom magen sägs det ju, och huruvida män är mer matglada/styrda än kvinnor kan ju diskuteras, men jag fallerar hur som helst alltid när jag ska charma Moggis med hjälp av mat. Jag har efter nästan ett decennium fortfarande inte förstått vad han tycker om, det blir alltid fel och det är alltid jag som äter upp nittio procent det ätbara som finns i köket. Men mandel, jo det funkar, och knubbarna gick hem. Yey!
Jag vet däremot en fin människa från Dalahästland som hade fått en sig en stor slev svartsjuka om jag hade varit sådan. Jodå, Moggis blev lycklig som aldrig förr när det bjöds finaste hemlagade husman med brysselkål (en Mogg-favorit tydligen) och grejer, för att inte nämna gofika med munkar och vaniljhjärtan. Kvinnlig intuition? ;P
Slutligen: min ståndpunkt beträffande manlig-kvinnlig, fet-smal, svart-vit, barn-vuxen, homo-straight, muslim-ateist, uteliggare-kungen eller vad som helst är att det är likheterna mellan oss människor vi ska fokusera på. Peace!
Farväl mina Convööörse!
Det brukar stå: "Äger du ett par Converse?" i såna här bloggfrågelistor. "Jajamen!", svarar jag då. Men jag fattar ju att det är Chuck Taylor som avses egentligen, och några såna har jag inte. Men de är en särdeles snygg skomodell som har en udda status. De passar ju liksom på foten på allt från den sleezigaste punk-personen till den snajsigaste överklasstypen och alla däremellan.
Jaja, men nu ska jag i alla fall slänga mina gamla trotjänare. De har gått sönder på sidorna och läcker in vatten. På sätt och vis skulle jag kunna använda dem ett bra tag till, men så har jag tänkt i flera år nu, kört på säsong efter sänsong och förbannat mig själv varje gång jag gått över en gräsmatta. Så adjö och tack för allt!
Jag hade väl i bakhuvudet tänkt mig 2012 som ett "inte köpa en enda pryl"-år (fattas bara annat när jag inte har någon inkomst), men det börjar faktiskt sina på skofronten. Och skor är ingenting att skoja om. Begagnat är uteslutet när det gäller fotdon och Skokanonen-skräp är verkligen att kasta pengar i sjön. Skor med rekommenderat pris under trehundra kronor håller normalt inte mer än ett par månader enligt mina erfarenheter. Men kanske att det blir ett par "riktiga" Converse?
Halv åtta på Fallvägen
Tyvärr också en arkivbild. Ja, det noterar ju den uppmärksamme på tomtestaken och juleljuset kanske. Eller... det kan man inte veta. För en tidsperiod sedan hade vi adventsstjärnor framme året runt. Stjärnor är ju fina. Och den som gillar tomtar kan ju ha dem framme året runt också. Känns kitchigt, men kitchigt behöver inte vara dåligt.
Åh, jag vill äta trerätters. Hemlagad trerätters. Apropå mat så har jag lovat Moggis smörgåstårta på fredag. Han fyller år nämligen. Den här gången blir det köpetårta. Jag vet inte om jag berättat om smörgåstårteincidenten som utspelade sig för två år sedan. Jag har i alla fall skrivit om det någonstans, det vet jag. Det är ett - i efterhand - ganska komiskt exempel på hur det kan bli en blossande konflikt och katastrof av missförstånd och feltolkningar.
Jag får ta det en annan gång för nu ska jag leta upp tv-rummet.
Det var tider det, men det är tider nu också
Jag rensar i mappen som heter Nynedladdat. Den här bilden är från slutet av juli. Vi äter tacos på balkongen och Folke är sugen på nachochipsen. Jag förstår honom. Min status: pank, hungrig och uttråkad i Hellsburg. Men uttråkad är ju ett lättlöst lyxproblem för det mesta. Jag tror jag lägger mig i sängen med boken. Och sover när andan faller på. Börjar nio i morgon. Lyx det också.
Snacket #1, TV
1. Vad för typ av program ser du helst på TV?
Ööh, hm... Jag vet inte? Kan jag inte får säga vad jag INTE vill se istället? Närå, men jag gillar morgon-tv:s trivsamma mix mellan nyheter, aktuella händelser, personporträtt och underhållning.
2. Följer du någon TV-serie, vilken?
Nej. Jag har följt två serier i mitt liv och det är Tre Kronor och Twin Peaks. Och så tittade jag på andra säsongen av Baren.
3. Finns det någon kanal du klarar dig utan, varför?
Alla. Jag tycker det är svintråkigt att titta på tv. Sämst är det väl med sport och skrikiga barnprogram.
4. Finns det någon kanal du inte klarar dig utan, varför?
Jag klarar mig utan tv och har så gjort i snart tio år.
5. Har du platt-TV eller tjock-TV?
Morgan har en platt. Jag har en tjock 21-tummare som står i sovrummet på Fallvägen.
SNACKET-5 frågor i veckan
